Heliga handlingar och ceremonier vilka har andlig innebörd.

Till förrättningarna i kyrkan bland andra att välsigna och smörja de sjuka (Jak 5:14–15), välsigna sakramentet (L&F 20:77, 79), döpa genom nedsänkning (Matt 3:16; L&F 20:72–74), välsigna barn (L&F 20:70), förläna den Helige Anden (L&F 20:68; 33:15), förläna prästadömet (L&F 84:6–16; 107:41–52), tempelförättningar (L&F 124:39) och vigslar inom det nya och eviga förbundet (L&F 132:19–20).

Ställföreträdande förrättning: En förrättning som utförs av en levande till förmån för en person som är död. Dessa förrättningar träder i kraft endast om och när de för vilka förrättningarna utförts accepterar dem, håller de förbund som hör samman med dem samt beseglas genom löftets Helige Ande. Sådana förrättningar utförs i dag i templen.

Vad uppnår annars de som döper sig för de dödas skull? Om döda inte alls uppstår, varför döper man sig då för deras skull? 1 Kor 15:29. Dop för de döda skall utföras i templen, L&F 124:29–36. Andarna i andevärlden undervisades om ställföreträdande dop till syndernas förlåtelse, L&F 138:29–34.