Fullständig, hel och fullt utvecklad, helt och hållet rättfärdig. Fullkomlig kan också betyda utan synd eller ondska. Endast Kristus var helt fullkomlig. Kristi sanna efterföljare kan bli fullkomliga genom hans nåd och försoning.

Var fullkomliga så som er Fader i himlen är fullkomlig, Matt 5:48 (3 Ne 12:48). Den som inte felar i sitt tal är en fullkomlig man, Jak 3:2. Tro är inte att ha fullkomlig kunskap om något, Alma 32:21, 26. Försoningen skedde för att Gud skulle kunna vara en fullkomlig Gud, Alma 42:15. Moroni var en man med fullkomlig insikt, Alma 48:11–13, 17–18. Kristi Ande ges till var och en för att vi med fullkomlig visshet skall kunna döma om något är av Gud eller av djävulen, Moro 7:15–17. Kom till Kristus och bli fullkomnade i honom, Moro 10:32. Framhärda i tålamod tills ni är fullkomnade, L&F 67:13. Detta är de som är rättfärdiga människor, fullkomliggjorda genom Jesus, L&F 76:69. Ämbetena i kyrkan är till för att fullkomliggöra de heliga, L&F 124:143 (Ef 4:11–13). De levande kan inte fullkomliggöras utan sina döda, L&F 128:15, 18. Noa var en rättskaffens man och fullkomlig i sitt släktled, Mose 8:27.