Möjligheten för dem som dött utan att ha tagit emot evangeliets frälsande förrättningar att få dessa förrättningar utförda för sin räkning i templen genom värdiga levande medlemmar i kyrkan. De döda undervisas om evangeliet i andevärlden och kan acceptera de förrättningar som utförts för dem på jorden.

Trofasta medlemmar forskar och utarbetar sin släkthistoria för att få fram namn och födelsedata för sina förfäder så att de frälsande förrättningarna kan utföras för dem.

Säg till de fångna: “Drag ut”, Jes 49:9 (Jes 24:22; 1 Ne 21:9). Ropa frihet för de fångna, Jes 61:1 (Luk 4:18). Han skall vända fädernas hjärtan till barnen, Mal 4:5–6 (3 Ne 25:5–6; L&F 110:13–16). De döda skall höra Guds Sons röst, Joh 5:25. Varför döper man sig för de dödas skull? 1 Kor 15:29. Kristus predikade för andarna i fängelset, 1 Petr 3:18–20. Evangeliet predikades också för de döda, 1 Petr 4:6. Sonen besökte andarna i fängelset, L&F 76:73. Sedan kommer återlösningen för dem som tagit emot sin del i fängelset, L&F 88:99. Det finns ingen dopfunt på jorden där mina heliga kan döpas för dem som är döda, L&F 124:29. Alla som dött som skulle ha tagit emot evangeliet skall ärva det celestiala riket, L&F 137:7–10. Guds Son visade sig och förkunnade frihet för de fångna som varit trofasta, L&F 138:18. Alla de andar som var i fängelset kom fram, Mose 7:57.