Kraften och förmågan att träffa personliga val utan tvång. Det tillstånd eller förhållande under vilket man kan agera och tänka fritt. Omvändelse och lydnad till evangeliets principer befriar genom Kristi försoning en person från syndens andliga slaveri (Joh 8:31–36; Mosiah 5:8).

Låt mig gå fram på rymlig plats (dvs i frihet), ty jag begrundar dina befallningar, Ps 119:45. Sanningen skall göra er fria, John 8:32. De som blir fria från synd får evigt liv, Rom. 6:19–23. Där Herrens Ande är, där är frihet, 2 Kor 3:17. Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta, Gal 5:1 (L&F 88:86). Människor är fria att välja frihet och evigt liv, 2 Ne 2:27. En rättfärdig gren åt Israels hus skall föras ut ur fångenskap till frihet, 2 Ne 3:5. Detta land skall bli ett frihetens land, 2 Ne 10:11. De ropade till Herren efter sin frihet, Alma 43:48–50. Moroni lät resa frihetsbaneret bland nephiterna, Alma 46:36. Moroni gladdes åt sitt lands frihet, Alma 48:11. Guds Ande är frihetens ande, Alma 61:15. Följ mig, och ni skall vara ett fritt folk, L&F 38:22. Herren och hans tjänare förkunnade frihet för de fångna andarna, L&F 138:18, 31, 42.