Att bedöma någons uppträdande i relation till evangeliets principer; att avgöra; att skilja mellan gott och ont.

Mose satte sig för att döma folket, 2 Mos 18:13. Du skall döma din nästa med rättvisa, 3 Mos 19:15. Döm inte, så blir ni inte dömda, Matt 7:1 (JSÖ, Matt 7:1–2; Luk 6:37; 3 Ne 14:1). Alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen, Rom 2:12. De heliga skall döma världen, 1 Kor 6:2–3. Den evige Gudens Son dömdes av världen, 1 Ne 11:32. Lammets tolv apostlar skall döma Israels tolv stammar, 1 Ne 12:9 (L&F 29:12). Döden, helvetet, djävulen och alla som gripits därav måste dömas, 2 Ne 28:23 (1 Ne 15:33). Om ni fördömer honom som bönfaller er om era ägodelar, hur mycket mer rättvis blir då inte er fördömelse för att ni undanhållit era ägodelar, Mosiah 4:22. Människorna skall dömas efter sina gärningar, Alma 41:3. Döm rättfärdigt, och då skall du få rättvisa återställd till dig, Alma 41:14. Efter de böcker som kommer att skrivas skall världen dömas, 3 Ne 27:23–26 (Upp 20:12). Återstoden av detta folk skall dömas av de tolv som Jesus utvalde i detta land, Morm 3:18–20. Mormon förklarade hur man dömer mellan gott och ont, Moro 7:14–18. Förlita dig på den Ande som leder till att döma rätt, L&F 11:12. Ni bör säga i era hjärtan: Låt Gud döma mellan mig och dig, L&F 64:11. Herren skall döma nationerna, L&F 64:37–38. Sonen besökte andarna i fängelset för att de skall kunna dömas liksom människor i köttet, L&F 76:73 (1 Petr 4:6). En biskop skall vara en allmän domare, L&F 107:72–74. Herren kommer att döma alla människor enligt deras gärningar, enligt deras hjärtans önskningar, L&F 137:9.