Den del av en levande varelse som finns till före födelsen till jorden, som bor i den fysiska kroppen under dödligheten och som efter döden är en enskild varelse fram till uppståndelsen. Alla levande varelser — människor, djur och växter — var andar innan någon form av liv fanns på jorden (Mose 3:4–7). Andekroppen ser ut som den fysiska kroppen (1 Ne 11:11; Eth 3:15–16; L&F 77:2; 129). Ande är materia men är finare eller renare än dödlig materia (L&F 131:7).

Varje människa är bokstavligen son eller dotter till Gud och har fötts som en ande åt himmelska föräldrar innan hon föddes åt dödliga föräldrar på jorden (Hebr 12:9). Varje människa på jorden har en odödlig ande, förutom en kropp av kött och ben. I skrifterna framhålls ibland att anden och den fysiska kroppen tillsammans utgör själen (1 Mos 2:7; L&F 88:15; Mose 3:7, 9, 19; Abr 5:7). En ande kan leva utan den fysiska kroppen, men den fysiska kroppen kan inte leva utan anden (Jak 2:26). Den fysiska döden innebär att anden skiljs från kroppen. I uppståndelsen återförenas anden med samma fysiska kropp av kött och ben som den besatt som dödlig, med två stora skillnader: de kommer aldrig mer att åtskiljas, och den fysiska kroppen blir odödlig och fullkomlig (Alma 11:45; L&F 138:16–17).

En ande har inte kött och ben, som ni ser att jag har, Luk 24:39. Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn, Rom 8:16. Denna kropp är min andes kropp, Eth 3:16. Människan är ande, L&F 93:33. Kristus betjänade de rättfärdiga andarna i paradiset, L&F 138:28–30 (1 Petr 3:18–19). Ni föddes in i världen genom vatten, blod och anden, Mose 6:59. Han stod bland dem som var andar, Abr 3:23.

Onda andar: Jesus drev ut många orena andar, Mark 1:27, 34, 39. Far ut ur mannen, du orene ande, Mark 5:2–13. Den onde anden lär människan att hon inte skall be, 2 Ne 32:8. I Jesu namn drev han ut djävlar och orena andar, 3 Ne 7:19. Många falska andar har gått fram för att bedra världen, L&F 50:2, 31–32. Joseph Smith förklarade tre nycklar varmed det går att avgöra om en ande är av Gud eller djävulen, L&F 129.